Tankar och motivation

Tankar och motivation


Respektera dig själv - Älska dig själv 

De flesta av oss har fått lära sig sedan vi var barn att "man ska göra mot andra vad man önskar att andra gjorde mot en själv". Vi får också lära oss att "det man ger ut det får man igen".  Trots detta känner de flesta inte att det stämmer, även om de hoppas och tror att det ska göra det. Påföljden av detta kan leda till självtvivel och vanmakt. 

Många tror då att anledningen till att man inte får något igen är att man kanske inte förtjänar det. Eller så tänker man att "jag ska ju inte tänka på vad jag får igen utan bara ge". Annars kan man ju verka girig och snål. 


Jag anser att det är sant att man får tillbaka det man ger ut och jag anser också att det är helt rätt att göra mot andra vad du önskar att andra gjorde emot dig. Börja med att byta ut "mot" med "för". Sedan vill jag att du gör en modifikation till. När vi "gör" och "ger ut" så glömmer vi oftast den absolut viktigaste personen i våra liv, nämligen oss själva. 

Jag vill lägga till ett nytt "ordspråk" i dina tankar. 
Gör för dig själv vad du gör för alla andra! 


För det är först när du börjar behandla dig själv med respekt som andra också börjar göra det. 
Ur respekten för dig själv kommer också kärleken till dig själv.


Hur gör jag för att nå dit då? 

Det måste börja inifrån dig själv. Att du tar kontakt med den lilla killen eller tjejen som du bär inom dig. Dvs. du själv som du var när du var liten. Det är du fortfarande oavsett ålder och nuvarande storlek. Det vuxna du är bara en förstorning av barnet du är. 

Du måste börja lyssna till barnet inom dig. Lär dig vad som gör honom/henne glad eller ledsen och ta dina beslut utifrån det som känns rätt för honom/henne. 

Nästa steg är att lära sig att säga nej. 

För att få respekt för dig själv och få den från andra, måste du kunna känna att du är ärlig i det du säger och gör. När du säger ja fast du egentligen menar nej ljuger du ju både för dig själv och för den du säger det till. När någon annan säger ja till dig så vet du nästan alltid om de menar det eller inte. Dessutom tänker du kanske att varför kan de inte bara säga som det är? Ska man verkligen behöva gissa sig till om de verkligen menar ja, eller om de i själva verket menar nej?  Betänk då att du gör samma sak själv. 

Om du är en sådan person som alltid säger ja utan hänsyn till dig själv så är det heller ingen annan som gör det. De gör sina planer kallt beräknande att du kommer att hjälpa till med vad det än må vara, ofta utan att ens ha tänkt på om du vill eller kan för "du ställer ju alltid upp".

Om du mot all förmodan skulle säga nej när de väl kommer och ber om hjälp så blir det problem för dem. Det i sin tur gör att du får skuldkänslor och ställer upp ändå, trots att du fortfarande inte varken vill eller kan. Du gör det bara för att inte orsaka problem för dina vänner. Resultatet blir att du mår dåligt och mönstret fortsätter. 

Du blir behandlad som luft. 

Vad jag menar med det är att vi tar för givet att det ska finnas luft att andas och vi kommer aldrig att tänka på hur mycket den betyder för oss förrän vi hamnar i någon form av andnöd. Då värderar vi den och respekterar den genast mycket mer. 
Samma sak är det när du börjar säga nej. Först reagerar de som om du strypt deras lufttillförsel och sen lär de sig att respektera dig och dina beslut. 

För att underlätta kan du tänka att du gör det för någon annan, nämligen ditt inre barn.  Det finns ingen annan än du som kan stå upp för eller ge den kärlek och trygghet som han eller hon behöver.  
Hade det rört sig om något annat barn i familjen hade du inte ens hunnit blinka innan du sagt nej, om du visste att det skulle få barnet att må dåligt, eller hur? Så varför inte göra detsamma med det viktigaste barnet i ditt liv, ditt inre barn?  Det kan kännas lättare att säga nej om man vet att man gör det för någon annan (i detta fall ditt inre barn). 


Praktiska råd 

Blunda och se den lilla killen eller tjejen du var när du var liten. Fråga honom eller henne vad han eller hon tycker om beslutet du står inför. Gör det honom eller henne glad vet du att det är rätt för dig, om inte vet du att det är fel. Börja med att öva på att säga några "små nej" varje dag. Med små nej menar jag saker som är relativt harmlösa att säga nej till. Det gäller att öva på detta precis som med allt annat. 

Ta sedan en stund varje kväll framför badrumsspegeln till att reflektera över vad du gjort under dagen och berömma dig själv för allt du klarat av att göra, även om det bara har varit vanliga vardagsbestyr. Om du gjort något du är mindre nöjd med under dagen och som du känner att du straffar dig själv för, så tänk istället att ok, det här gick inte riktigt som jag hade tänkt mig, men jag har lärt mig något nytt och om jag hamnar i samma situation en gång till kommer jag att göra på ett annat sätt. Jag gjorde i alla fall så gott jag kunde. 
Straffa aldrig dig själv för att du begått ett misstag! Tänk istället på att  
"det är mänskligt att fela" och "den som inga fel gör är den som inget gör alls".


Den här övningen kan till en början tyckas lite fånig och det är lätt att man börjar skratta åt sig själv. Det är också helt ok. Bättre att skratta åt sig själv än att stå och vara arg på sig själv.  När du börjar "öva" på detta eller något annat så ta inte för stora steg i taget och ha inte för stora förväntningar på dig från början för då tröttnar du. Ta bara så pyttesmå steg att du känner att det inte är något problem att göra det varje dag. Du måste börja med att skapa vanan först. Att vänja kroppen vid något nytt. 

Ha tålamod för du kommer troligtvis falla tillbaka i dina gamla mönster. Men om du bara uppmärksammar det och börjar om med din nya vana igen när det händer, så kommer det gå längre och längre mellan dina återfall. Till slut är kroppen van. Då kan man öka på lite i taget.  
Går man för fort fram blir effekten den samma som om du försöker springa ett maraton efter att ha legat i soffan de senaste åren. Du kommer kanske ett par hundra meter innan du faller ihop totalt utmattad och förmodligen spyfärdig. Efter en sådan erfarenhet hade du tänkt dig för både en och två gånger innan du hade försökt igen. Så ta det lugnt i början. 


En sak som jag brukar använda mig av när jag har ett mål jag vill nå och det känns jobbigt att gå vidare, är en mening som jag upprepar som ett mantra för mig själv medan jag går.  Varje steg jag tar är ett steg närmare mina mål, varje steg jag tar är ett steg närmare mina mål! 


Lycka till! 
/Markus Gårdbäck 


Följ gärna denna länk. We Send You Our Blessings